En gnällig blogg

Ja idag blir det ett väldigt gnälligt blogginlägg är jag rädd för. Det har varit tyst här i två veckor för både jag, Michel och Gry har varit sjuka i omgångar och därav har det inte blivit så mycket hundträning. Men igår var det ridhusträning och nu är vi på G igen! Isak gjorde hela programmet i IPO 1 som en check och det är trängningarna vi måste öva mer specifikt på honom. Annars gjorde han en super super super transport av figuranten som jag är ledsen att jag inte fick på film haha. Elvis gjorde hela programmet fram till transporten som vi övade lite separat. Duktiga hundar och lyckliga hussar & mattar

Men nu till gnället. Gnäll nummer ett har säkert flera av er läst på facebook men här kommer det igen utklippt från min logg där:

Idag tog jag min vanliga förmiddags/lunch promenad med Isak & Elvis och Gry i barnvagnen här hemma som tar ca en timme och går över Nynäshams lilla centrum där det brukar vara full aktivitet. När jag är uppe vid centrumparkeringen ser jag ett gäng män stå och leka med två lösa hundar precis brevid parkeringen. Jag vänder om så fort jag ser hundarna och går i motsatt riktning. Men jag hinner inte mer än vända om och ta två-tre steg när jag hör en husse ropa på sin hund. Instinktivt skjuter jag ifrån mig barnvagnen (på en parkering!), tar hundarna bakom mig och vänder om. Mycket riktigt kommer en blandrashane i stl retriver i full fart mot oss. Jag skriker inte så vackra ord åt den stackars hunden samtidigt som jag går mot den. Elvis håller sig helt lugn bakom mig medan Isak som blivit påhoppad som kopplad fem gånger på mindre än ett år försöker göra ett utfall men lugnar sig. Hunden stannar och sätter sig hastigt på rumpan när han ser vilken arg människa jag är. Husse står dock kvar där han står och ropar lite halvdant. Hunden vänder tillbaka efter lite om och men och jag berömmer mina hundar och går mot vagnen igen. Men….då kommer hunden ännu en gång och jag får spela mer än vansinnig för att den ska ta sin tillflykt till husse en gång till. Det kommer kanske stå något om en galen småbarnsmamma med stora hundar i Nynäsposten men ALDRIG ALDRIG ALDRIG ska någon hund någonsin igen få hoppa på mina hundar. Särskilt inte på en parkering när jag har barn med mig. Det kan gå riktigt jävla illa. Nästa gång går jag inte bara därifrån…

Ja arg matte var jag igår som ni hör, men jäkligt nöjd med att skrämt bort den andra stackars hunden. För med bilar, barnvagn, koppel, hundbråk med mera hade det kunnat gå riktigt illa i denna soppa. Jag är inte den som hyllar koppeltvång men när det är trafik inblandat förstår jag verkligen inte varför man har lösa hundar mitt i en centrumparkering om man nu uppenbarligen inte har lydnaden. Finns en kille som cyklar sin Schäfer lös här i Nynäs också vilket jag tycker är onödigt för hundens säkerhet för man vet aldrig till 100% vad som kan hända och det kan ju hunden få betala för med sitt liv om den blir påkörd.

Jaha gnäll nummer två:

När jag kommer med två hundar och barnvagn så tar vi ju upp en del plats. Ofta flyttar jag på mig och byter sida av vägen osv. för att helt enkelt slippa folk som går med sina hundar längst ut i flexikopplet eller annat. Det är lugnare så. Det gör mig ingenting så att säga. Men när människor som bara har sig själva att ta hand om, det vill säga sina två ben, vägrar att flytta på sig när jag kommer med mitt ekipage på gångvägen ruttnar jag faktiskt. Nu är det så mycket snö att jag inte kan byta sida då de inte plogar alla trottoarer av förklarliga skäl. Så jag har helt enkelt börjat gå på. Tanter som är rädda för att få en hundnos på sig får helt enkelt ta två steg åt sidan. Ironiskt nog var den enda som frågat mig om jag kommer förbi en äldre herre med rullator! Och honom skulle jag mer än gärna gå ut mitt i bilvägen för att kunna passera. Jag har lättare att flytta på mig än honom. Men jag antar att han är den som har förståelse för att det ibland kan vara svårt att komma fram när man måste ha en rullator…

Gnäll nummer tre:

Hundägare som saknar kunskap om hundar. Vi har en man här i Nynäs som har en mycket aggressiv, stor hanhund. Han är mycket medveten om det och gör ett jättebra bra jobb med sin hund och kommunicerar alltid med andra hundägare så att han kan ta en alternativ väg, byta sida osv för att hans hund ska slippa känna sig trängd. Men så möter han en hundägare med sin hund längst ut i flexikopplet som då av någon anledning inte bryr sig om att kommunicera med denna man. Jag och Michel går bakom med hundarna och hör således hur båda hundarna gör utfall. Mannen med den aggressiva hunden går in på en tomt/parkering för att gå åt sidan samtidigt som den andra mannen har gått över till andra sidan vägen men STANNAR DÄR!. Samtidigt kommer vi bakom mannen med hunden som stannat. Mannen med den aggressiva hanen ropar åt oss att det är OK om vi passerar förbi men hundägaren framför vägrar att gå? Vi går då förbi mitt i vägen mellan dessa hundar medan han fortfarande står och glor på vad som ska hända? Inget hände till hans förtret och då börjar han gå jämsides med oss…

Gnäll nummer fyra:
Finns en tant här med en annan aggressiv stor hanhund som gett upp totalt. Varje gång jag ser henne ute (nästan dagligen) så står och och röker och sms:ar samtidigt som hennes hund blänger och/eller gör utfall mot andra hundar. Hon kan hålla honom och jag antar att det är därför hon inte gör något åt saken. Men samma sak med henne. När hon ser andra hundar så stannar hon (utan att försöka få hundens uppmärksamhet) och låter den göra utfall medan man passerar. Går inte ens åt andra hållet?

Nej helt klart är att man får lita till sin egna kunskap och förhoppningsvis fostra så trygga hundar att de kan koppla bort sådana här händelser. Jag önskar dock för hundarnas skull att deras mattar och hundar hade kunnat gå en kurs eller två för att försöka hjälpa dem samt kanske få ett trevligare och lättare hundägande.

Slutgnällt för idag!