Monthly Archives: februari 2012

En långpälsad Isak i vårsolen

Ja våren verkar på riktigt komma tidigt i år och det bästa med att bo i Sverige måste ändå vara årstidsväxlingarna. Det är helt otroligt som jag (och nog många med mig) helt plötsligt ”blommar upp” så fort det kommer fram lite sol och barmark. Idag behövde jag ingen jacka utan det blev varmt i bara fleecetröjan!

Elvis frispårar efter att ha gått spåret första gången. Ser ni mina fotspår?

Hade tänkt att köra lite lydnad idag men det var väldigt blött på grusplanen så det blev ett kort inproviserat spår som vanligt =) Fyra vinklar, grus, is och gräs. Elvis spårade jättefint (men han har börjat slarva i vinklarna den sista tiden så helt nöjd är jag inte) ända till vi kom till gräset som borde vara enklast? Vid övergången is/gräs blev han lite konfunderad och så kom det dessutom en vinkel direkt där efter så det blev ett varv snurr där och att jag visade på honom igen. Men fram kom vi till slut. Ska se till och tjata på en del träningskamrater om att lägga lite spår till varandra nu när det börjar bli barmark. Vi måste variera oss mer! Isak fick faktiskt inte spåra idag. Tänkte att det kunde bli en pepp att få titta på men inte spåra. Ska göra samma sak med Elvis hade jag tänkt. Vi får se om det bara leder till för uppskruvade och slarviga spår eller tvärt om…På bilden ovan kör Elvis sitt vanliga frispår vid hans ”fria lektid” (låter det som att jag har ett dagis haha?).

Eftersom jag tjatat så mycket på grusiga golv, overaller och diverse andra lösningar så kommer nu ett stycke magi:

Den magiska ångmaskinstvätten!

Japp för 700:- på Rusta får man en alldeles utmärkt budgetvariant av ångtvättmaskin till bland annat golv och fönster. Detta är en ”före” bild på vårt jätteskitiga och jobbiga hallgolv men jag kan lova att när Michel var klar så var fogarna ljusgråa igen och beläggningen på plattorna helt borta. Helt otroligt. Jag har testat allt. Rengöringsmedel för industrigolv, dränka plattorna i cillitbang, skrubba med fenol osv. men inget har hjälpt förrän nu. Därmed avslutar jag kapitlet grusiga golv i denna blogg och lovar att inte klaga en enda gång till

Annars är det ju mötestider för oss som är med i hundklubbar. På lokala klubben har jag hunnit med ett årsmöte, konstituerande styrelsemöte samt ett ordinarie styrelsemöte. På lördag bär det av ned till Borås (ca 6-7 timmars enkel bilresa beroende på hur mkt man pausar) för att vara med på årsmöte och så ev. ett konstituerande styrelsemöte till om jag blir invald i styrelsen i år igen. Hörde att det var hela 31 stycken medlemmar anmälda hitills – otroligt bra antal procentuellt sett med tanke på att mötet hålls i ”ena landsänden” och vi totalt har ca 170 stycken medlemmar!

Lite solglimtar tittar fram i skogen. Se hur Elvis öron står rakt upp. Kanske har vårkänslor han med?

Den senaste veckan har temperaturerna stigit och det har fallit en del regn. Snön smälter bort och idag sken solen på vår förmiddagstur! Vad som kändes ännu lite bättre är att jag upptäckte att påskliljorna i rabatten här hemma har börjat kika upp ur snön!

2012 års första vårtecken!

Ett annat vårtecken (?) var att i måndags var den sista ridhusträningen för denna vinter. Vi tränade lydnad och passade på att introducera hopp/apport över A-hindret. Isak har ju bekantat sig ett par gånger med A-hindret förut och Elvis någon enstaka gång. Det gick bättre än förväntan för dem båda. Roligt att börja med ett nytt moment så nu önskar jag mig ett eget A-hinder

Isak på tillbakavägen över A-hindret

I tisdags kämpade jag mig ut i blötsnön och lade ett var sitt spår till hundarna. Jag hade turen att det redan gick fotspår så jag kunde utnyttja dem till att lägga korsande spår och se hur hundarna reagerade. Efter spåren var jag dyngsur och trött pga att det var så tungt att gå men nöjd för att hundarna hade skött sig bra. Isak var den som glänste extra denna gång genom att spåra med fin intensitet, ignorera spårövergångarna och ta vinklarna jättebra. Elvis var också duktig som vanligt men ville undersöka något av de korsande spåren vilket de inte vill i IPO:t. Efter rastning och spår så blev det lite ”fri lek” för pojkarna och det slår aldrig fel, Elvis tar då och frispårar sitt spår en-två gånger till. Jag låter honom göra det för jag tycker det är kul att han har ett sånt spårintresse. Bra också att han ändå får arbeta lite självständigt också kanske?

Gry klappar sina snälla "storebrorsor" som tuggar på ben

Avslutar inlägget med en bild från lite ”fredagsmys” här hemma. Killarna brukar få ben/märgben en gång i veckan för att underhålla tandhygienen och Gry är väldigt intresserad och vill vara med och klappa. Hon brukar också ta benen och ge dem tillbaka. Jag övervakar alltid både hundar och barn såklart, men det är faktiskt mest för hundarnas skull. En ettåring har inte samma instinktiva försiktighet med hundar som hundarna verkar ha med små barn. Så alla parter behöver lite ”uppfostran”. Det fungerar toppen och tur är väl det, för i mitten av juni blir vi ju en till bebis i familjen. En tjej till har vi sett. Får väl se vad pojkarna tycker om det

Ja så har ännu en vintervecka passerat. Tiden går fort, snart är det vår?

Att springa i snön ute i skogen är toppen!

Tack för feedbacken på mitt gnälliga blogginlägg också. Som tur är har de flesta koll på sina hundar här inne i Nynäs. Vi möter ju allt från 5 till 15 stycken hundar på en promenad så det sker ju rätt lite än då med tanke på det!

Jag längtar så till att kunna träna lite mer hund igen. Det är så avkopplande och givande och ett bra sätt att få rensa skallen lite, förutom att hundarna behöver det såklart. Dessvärre har det inte blivit något av det denna vecka. Vi motionerar och letar godis i snön m.m. men rent praktiskt har jag inte kunnat lösa hundträningen denna vecka. Gry har en andra vända av feber och snorighet och så är det för mycket snö för att jag ska kunna träna någonstans där jag kan komma fram med barnvagnen. Kvällar och helg har gått åt till annat och i måndags när det var ridhusträning var Michel tvungen att jobba över. Men men. Det kommer. Lusten finns där i alla fall!

På fredag när jag ska till skolan ska Isak och Elvis i alla fall få följa med husse och ”jobba” lite. Det var länge sen och jag tror de kommer tycka det är roligt att få komma till ny miljö och träffa nya och bekanta människor! Hoppas så att kunna ta med mig hundarna till jobbet själv någon gång i framtiden. Jag tror det är nyttigt både för hundar (beror såklart på vilket jobb det är) och en själv för då blir man tvungen att ta riktiga raster och promenera med hundarna. Annars är det lätt hänt att hoppa över raster helt och snabbt äta sin matlåda framför datorn eller något sånt…

Michel och pojkarna vid nya entrén

I helgen var vi ute vid husbygget såklart och fixade lite nödvändigheter där och så shoppade vi loss på golv. Det blir en 1-stavs ekparkett till alla sovrum samt vardagsrum och allrum. Kök, hall och tvättstuga blir klinker för att det är mest praktiskt med hundarna och lätt att göra rent. Kanske, kanske, kanske kommer vi en vacker dag om ett par år få ha en valpkull att husera där hemma i bland annat köket? Jag har planer på en tik som ska ut på foder hos min barndomsvän och hennes man som inte bor långt härifrån. De har tidigare haft bland annat jakthundar men har fastnat för hundar med skägg

Isak är trött efter att ha lekt med bollarna

Så mycket mer har det egentligen inte hänt denna vecka. Varje ledig stund går åt till att plugga men nu har jag i alla fall snott lite tid åt ett livstecken här i bloggen. Ha en fortsatt bra vecka!

Ja idag blir det ett väldigt gnälligt blogginlägg är jag rädd för. Det har varit tyst här i två veckor för både jag, Michel och Gry har varit sjuka i omgångar och därav har det inte blivit så mycket hundträning. Men igår var det ridhusträning och nu är vi på G igen! Isak gjorde hela programmet i IPO 1 som en check och det är trängningarna vi måste öva mer specifikt på honom. Annars gjorde han en super super super transport av figuranten som jag är ledsen att jag inte fick på film haha. Elvis gjorde hela programmet fram till transporten som vi övade lite separat. Duktiga hundar och lyckliga hussar & mattar

Men nu till gnället. Gnäll nummer ett har säkert flera av er läst på facebook men här kommer det igen utklippt från min logg där:

Idag tog jag min vanliga förmiddags/lunch promenad med Isak & Elvis och Gry i barnvagnen här hemma som tar ca en timme och går över Nynäshams lilla centrum där det brukar vara full aktivitet. När jag är uppe vid centrumparkeringen ser jag ett gäng män stå och leka med två lösa hundar precis brevid parkeringen. Jag vänder om så fort jag ser hundarna och går i motsatt riktning. Men jag hinner inte mer än vända om och ta två-tre steg när jag hör en husse ropa på sin hund. Instinktivt skjuter jag ifrån mig barnvagnen (på en parkering!), tar hundarna bakom mig och vänder om. Mycket riktigt kommer en blandrashane i stl retriver i full fart mot oss. Jag skriker inte så vackra ord åt den stackars hunden samtidigt som jag går mot den. Elvis håller sig helt lugn bakom mig medan Isak som blivit påhoppad som kopplad fem gånger på mindre än ett år försöker göra ett utfall men lugnar sig. Hunden stannar och sätter sig hastigt på rumpan när han ser vilken arg människa jag är. Husse står dock kvar där han står och ropar lite halvdant. Hunden vänder tillbaka efter lite om och men och jag berömmer mina hundar och går mot vagnen igen. Men….då kommer hunden ännu en gång och jag får spela mer än vansinnig för att den ska ta sin tillflykt till husse en gång till. Det kommer kanske stå något om en galen småbarnsmamma med stora hundar i Nynäsposten men ALDRIG ALDRIG ALDRIG ska någon hund någonsin igen få hoppa på mina hundar. Särskilt inte på en parkering när jag har barn med mig. Det kan gå riktigt jävla illa. Nästa gång går jag inte bara därifrån…

Ja arg matte var jag igår som ni hör, men jäkligt nöjd med att skrämt bort den andra stackars hunden. För med bilar, barnvagn, koppel, hundbråk med mera hade det kunnat gå riktigt illa i denna soppa. Jag är inte den som hyllar koppeltvång men när det är trafik inblandat förstår jag verkligen inte varför man har lösa hundar mitt i en centrumparkering om man nu uppenbarligen inte har lydnaden. Finns en kille som cyklar sin Schäfer lös här i Nynäs också vilket jag tycker är onödigt för hundens säkerhet för man vet aldrig till 100% vad som kan hända och det kan ju hunden få betala för med sitt liv om den blir påkörd.

Jaha gnäll nummer två:

När jag kommer med två hundar och barnvagn så tar vi ju upp en del plats. Ofta flyttar jag på mig och byter sida av vägen osv. för att helt enkelt slippa folk som går med sina hundar längst ut i flexikopplet eller annat. Det är lugnare så. Det gör mig ingenting så att säga. Men när människor som bara har sig själva att ta hand om, det vill säga sina två ben, vägrar att flytta på sig när jag kommer med mitt ekipage på gångvägen ruttnar jag faktiskt. Nu är det så mycket snö att jag inte kan byta sida då de inte plogar alla trottoarer av förklarliga skäl. Så jag har helt enkelt börjat gå på. Tanter som är rädda för att få en hundnos på sig får helt enkelt ta två steg åt sidan. Ironiskt nog var den enda som frågat mig om jag kommer förbi en äldre herre med rullator! Och honom skulle jag mer än gärna gå ut mitt i bilvägen för att kunna passera. Jag har lättare att flytta på mig än honom. Men jag antar att han är den som har förståelse för att det ibland kan vara svårt att komma fram när man måste ha en rullator…

Gnäll nummer tre:

Hundägare som saknar kunskap om hundar. Vi har en man här i Nynäs som har en mycket aggressiv, stor hanhund. Han är mycket medveten om det och gör ett jättebra bra jobb med sin hund och kommunicerar alltid med andra hundägare så att han kan ta en alternativ väg, byta sida osv för att hans hund ska slippa känna sig trängd. Men så möter han en hundägare med sin hund längst ut i flexikopplet som då av någon anledning inte bryr sig om att kommunicera med denna man. Jag och Michel går bakom med hundarna och hör således hur båda hundarna gör utfall. Mannen med den aggressiva hunden går in på en tomt/parkering för att gå åt sidan samtidigt som den andra mannen har gått över till andra sidan vägen men STANNAR DÄR!. Samtidigt kommer vi bakom mannen med hunden som stannat. Mannen med den aggressiva hanen ropar åt oss att det är OK om vi passerar förbi men hundägaren framför vägrar att gå? Vi går då förbi mitt i vägen mellan dessa hundar medan han fortfarande står och glor på vad som ska hända? Inget hände till hans förtret och då börjar han gå jämsides med oss…

Gnäll nummer fyra:
Finns en tant här med en annan aggressiv stor hanhund som gett upp totalt. Varje gång jag ser henne ute (nästan dagligen) så står och och röker och sms:ar samtidigt som hennes hund blänger och/eller gör utfall mot andra hundar. Hon kan hålla honom och jag antar att det är därför hon inte gör något åt saken. Men samma sak med henne. När hon ser andra hundar så stannar hon (utan att försöka få hundens uppmärksamhet) och låter den göra utfall medan man passerar. Går inte ens åt andra hållet?

Nej helt klart är att man får lita till sin egna kunskap och förhoppningsvis fostra så trygga hundar att de kan koppla bort sådana här händelser. Jag önskar dock för hundarnas skull att deras mattar och hundar hade kunnat gå en kurs eller två för att försöka hjälpa dem samt kanske få ett trevligare och lättare hundägande.

Slutgnällt för idag!